Här kommer den andra delen som fortsättning på det tidigare inlägget om vanliga misstag i akademisk text. Om du missat inlägget, hittar du det här. Redo? Lycka till med skrivandet!
4. Tillkrånglat språk
Tillkrånglat språk är precis som det låter, en text (oftast med långa meningar, men inte alltid) där språket är onödigt invecklat. Denna typ av text innehåller vanligtvis syftningsfel (fel ordval) och många meningar som är svåra att förstå. Orden som används är komplicerade och texten i sin helhet känns uppstyltad och onaturlig.
Varför blir det så? Om man är ovan vid att skriva formella texter på akademisk nivå, tänker man att det måste ”låta på ett specifikt sätt”. Av den anledningen kanske man väljer komplicerade ord, i stället för ord som man känner till, till exempel för att ge texten ett mer sofistikerat intryck. Tyvärr blir effekten raka motsatsen och den konstlade texten tappar innebörd och flyt.
Lösning: Välj hellre att skriva enklare meningar med fokus på tydlighet och relevans. Välj även ord/begrepp (men inte talspråk) som du är bekväm med. Det vill säga, ord som du vet vad de betyder och hur de används i ett sammanhang. Eftersom en akademisk text är beroende av klarhet, är det bättre att inte ta risken med ord som man inte är helt hundra på. Vill man däremot öka sitt ordförråd, kan man med fördel läsa olika uppsatser och avhandlingar inom sitt ämne. Det finns mycket man kan lära sig genom att titta på hur andra skriver. En välskriven text är oftast koncis, skarp och elegant i sin enkelhet.
5. Att inte vara tydlig
Den här punkten skulle kunna bli superlång eftersom det finns så många olika variationer och exempel på otydlighet i en text. Men det bottnar nästan alltid i att man glömmer bort läsaren. Det handlar främst om vaga eller väldigt allmänna ordval kontra specifika ordval. Det handlar också om meningar som ”tar upp något” (ett påstående, information, en tanke) men där författaren inte utvecklar hela meningen eller förklarar vidare. Ett exempel på detta kan se ut så här: Broberg (2018) nämner fem viktiga principer för att underlätta inlärningen av språk. Vidare menar författaren att xxxxx. Här är det bra att direkt efter (eller åtminstone så tidigt som möjligt) nämna vad dessa principer är eller kort namnge principerna innan man går vidare.
När man är mitt uppe i skrivandet kan det såklart vara svårt att uppmärksamma detta misstag. Men den här typen av missar blir uppenbara när någon annan läser texten eller om man senare går tillbaka och läser sin text objektivt. Exempel på att en mening innehåller otydligheter är när något inte svarar på frågan vad, vem, hur osv. Ibland beror det på att man upprepade gånger använder pronomen eller artikelord (den, det, de, han, hon, sådan) i stället för att skriva det specifika ord som man syftar på. Om man inte har angett det specifika som man syftar på precis innan, utan flera rader ovan, behöver man återigen tänka på läsaren. Serva läsaren det specifika så slipper personen gissa. Ibland kan otydlighet också uppstå om man nämner något och sedan glömmer bort att specificera till exempel för/till vem, på vilket sätt, hur. Exempel: Men detta kan också påverka eleverna. (Hur påverkar det eleverna, på vilket sätt, hur då, varför?) Denna problematik ger upphov till stora utmaningar. (På vilket sätt, för vem, hur då, varför, vad för utmaningar?)
Lösning: Bli medveten om att du är i ditt huvud när du skriver, inte läsaren. Texten är dock alltid skriven för läsaren och du behöver därför minimera alla eventuella tvetydigheter, frågor eller alternativa tolkningar så mycket som möjligt. Det är oftast bättre att vara på den säkra sidan genom att ibland vara övertydlig om du måste. Tänk dock på att tydlighet inte är samma sak som upprepningar.
Och här är ytterligare tre vanliga missar:
· För många citat. Var sparsam med citat och använd bara om citatet absolut är nödvändigt för att exemplifiera det du precis har tagit upp eller ska ta upp. Glöm inte heller att säga något om citatet i stället för att det ska ”ersätta” det du bör ta upp i sammanhanget. Citat ska inte fungera som ersättning för det du bör beskriva i egna ord eller återberätta. Citat ska inte och kan inte bära upp din text.
· Alternera mellan olika verbtempus. Var konsekvent, håll samma verbtempus så mycket det går, särskilt i ett och samma stycke eller när du pratar om ett specifikt sammanhang. Detsamma gäller för referenshantering.
· Börja skriva och planera i god tid.
Jag hoppas att tipsen har kunnat ge dig vägledning och motivation i ditt skrivande. Undrar du över något eller behöver hjälp är du varmt välkommen att mejla https://www.textfairy.net/kontakt. Kämpa på!